Immateriella revolutionen och en bok

Vi lever mitt i en samhällsförändring som kommer att påverka samhället i lika hög grad som den industriella revolutionen. Internet hände och inget blev sig likt. Trots detta har den informationspolitiska debatten måhända gått lite i stå, eftersom det saknas visioner för samhället. Allt verkar handla om att försöka bevara ett hopplöst svunnet status quo. Frågan borde vara: Hur ska den nya tekniken användas för att förändra samhället? För att förbättra samhället.

Även om det är omöjligt att greppa vidden av den samhällsförändring som vi är mitt uppe i, så har vi i alla fall gjort en tjusig bok om saken (se bilden ovan): Kunskap, Kommunikation, Kontroll – drömmar och farhågor i informationssamhället. Boken har förekommit i en tidigare version som pdf, men utkommer nu med en massa nyskrivet material som fysisk pappersbok (tala om steampunk). Jag har haft glädjen att bidra som medförfattare och förläggare. Andra medförfattare är exempelvis Anna Troberg, Ulf Bjereld, Marie Demker, Rasmus Fleischer, Isak Gerson, Karl Palmås och Christopher Kullenberg.

Boken kommer att lanseras den 19 mars.

Jag har skrivit mer om boken på min andra blogg wester.me, men eftersom inlägget av något skäl inte kom upp på pplive så tipsar jag om boken här på infallsvinkel också.

Om du är bloggare och vill ha ett recensionsexemplar innan releasen, beställ det här!

Det blir ett dramatiskt 2012

Mathapoo_vishu

Vem hade kunnat ana vad som skulle ske under 2011? Att Nordafrikas och arabvärldens folk skulle revoltera mot dess diktatoriska ledare, att ett kärnkraftverk skulle få härdsmälta och haverera eller att Marcus Birro skulle kandidera som partiledare för (kd). Vilket som nu är värst/bäst?

Det är därför svårt att göra meningsfulla förutsägelser om 2012 För de märkligaste saker händer ju faktiskt. Men jag gör ett försök.

Här är mina profetior om 2012:

Continue reading

Hur mår den politiska bloggosfären?

Febertermometer

Det politiska bloggandet fick sitt genombrott i debatten kring FRA-lagen. Nu några år senare är det inte längre lika självklart vilken effekt det politiska bloggandet har.

Piratpartiets ledare Anna Troberg skriver på Nyheter 24 att den svenska bloggosfären känns “lite trött”, att den tappat “den där bubblande nybyggarandan”.

En av de ledande politiska bloggarna, Emma opassande, skriver att bloggosfären både “marginaliserats och strömlinjeformats på samma gång”. Henrik Alexandersson, också en känd politisk bloggare, menar att “bloggandet är i dag, på sina håll, på tillbakagång.”

Detta får mig att fundera.

Vilken roll spelar politiska bloggar i samhället? Vilken inverkan har bloggandet på opinionsbildningen? Vad är medborgarjournalistik och hur förhåller den sig till traditionell journalistik?

Hur kan man som enskild bloggare ha betydelse? Hur kommer det sig att klyftan mellan “proffsbloggare” och små bloggare verkar växa? Hur utnyttjar en bloggare bäst “svärmens” förmåga till grupparbete?

Exakt var jag kommer att landa i de här tankarna vet jag inte. Men en sak jag har funderat över är hur jag själv kan maximera min bloggs inflytande. För jag bloggar inte för skojs skull, utan för att jag hoppas på en effekt, en påverkan.

Jag kommer att återkomma till det här ämnet i en serie blogginlägg, under rubriken Politiskt bloggande.

Gästblogginlägg: With cherry on top!

Detta är ett gästblogginlägg av Marit Deldén, som är sammankallande i Piratpartiets styrelse och även kandiderar för fortsatt förtroende på den posten.


Idag är jag stolt över Piratpartiet.

Det finns säkert dussintals (jag har inte kommit i kontakt med alla säkerligen) bloggar och kommentarer och debattartiklar som förutspår Piratpartiets antingen plötsliga, överhängande, omedelbara, tynande eller långsamma död. Vi borrar hål på vårt eget skepp till och med. Trots detta är det idag som jag på länge känner mig stolt över att vara med i Piratpartiet och känner mig faktiskt stolt över hela partiet.

Vissa vågar ryta ifrån och andra vågar visa på äkta ledarskap genom att leda som man lär och vara ett gott föredöme. Samtidigt får jag ett pressmeddelande i inkorgen om att valmanifestet för VG-regionen ska släppas under en presskonferens. Inte nog med det så pågår Vårmötet, det finns utfrågning i forumet av alla kandidater till förtroendeposter och det går fortfarande att diskutera alla motioner. Våra medlemmar resonerar samtidigt som de uppmuntrar andra att resonera. Vår partiledare har till och med öppnat upp sin egen blogg för de som inte har en egen stark plattform att debattera ifrån.

Det utförs samtidigt det dagliga arbetet. Folk ringer samtal, claimar saker pirateweb, skriver blogginlägg om helt andra saker, planerar skoldebatter och demonstrationer. Det sker saker hela tiden och jag kommer inte kunna rabbla upp allt. Piratpartiet är levande.

Vi gör saker öppet. Debatterar öppet och vi får till och med ”media” på vår öppenhet. Samtidigt som vi debatterar så gör vi saker. Både internt och externt. Vi har börjat på att äta kakan och samtidigt ha kvar den och det känns riktigt bra. Mer sånt här Piratpartiet och de som spår vår död kommer behöva äta upp sina ord, with cherry on top!

Marit Deldén