Piratpartiet är i grunden ett teknikoptimistiskt parti. Vi använder slogans som ”internet är det bästa som hänt demokratin” och ”bättre att bygga väderkvarnar än att bygga vindskydd”. Vi vill att den nya teknikens potential ska kunna tas tillvara av samhället och av alla människor.
Men det hindrar inte att vi är negativa till viss användning av teknik, exempelvis när den används för att övervaka medborgarna på sätt som hotar demokratins grundvalar.
Tekniken utlovar fantastiska möjligheter för mänskligheten. Kärnkraften bidrar med nästan hälften av den el som driver våra datorer i Sverige. Solenergin gör enorma framsteg tack vare en innovation att kombinera den med ångturbiner. Fusionsreaktorer kommer troligen någon gång att ge samhället obegränsat med energi. (Det funkar för solen och alla stjärnor.) Bevattning av öknar möjliggör nya jordbruksarealer i Afrika. Läkemedel framtagna via stamceller kan bota vissa ovanliga sjukdomar. HIV är inte längre ett lika stort hot som det var en gång, tack vare såväl offentlig som privat forskning – patienter har mycket att tacka läkemedelsindustrin för. Satelliter i omloppsbana ger oss ovärderlig information om jordens natur och ekosystem.
För mig är det självklart att den nya tekniken ska användas i människans tjänst. Alltså inte för sin egen skull, utan för människans skull. Det känns också självklart, som pirat, att vi inte ska vara rädda för ny teknik, men inte heller acceptera bruk av den som går emot grundläggande demokratiska värderingar. Eller som riskerar att allvarligt skada människor på andra sätt.
Samtidigt sker teknisk utveckling aldrig utan risker. Kärnkraft innebär vissa risker. Genmodifierande grödor innebär vissa risker. Forskning på fågelinfluensavirus innebär vissa risker.
Vad tycker ni: Vilka risker är värda att ta? Hur bör riskerna begränsas? Finns det någon forskning eller tekniktillämpning som bör vara förbjuden?
Vad gäller GMO och annan spetsvetenskap handlar det väl om att kunna göra en något så när säker konsekvensbedömning, med hjälp av utförliga tester. Det känns sådär betryggande när (dåvarande) miljöminister Andreas Carlgren sitter i en morgonsoffa och låtsas att det testunderlag för GMO han haft tillgång till är tillräckligt, när det egentligen tagits fram av samma företag som säljer produkten.
Det har inte med vidskeplighet att göra, utan med faktor X. Vi kan förstås aldrig gardera oss helt. Till exempel började vi släppa ut freon i atmosfären helt aningslöst långt innan vi ens kände till ozonskiktet. Sådant går förstås inte alltid att förutse.
Jag är positiv till forskning angående genmanipulation, stamceller och annan bioteknik, men jag tycker det är klokt att tillämpa stor försiktighet. Som jag upplever diskussionen som rått efter Gustav Nipes utspel, finns det en irriterande tendens att ropa ‘vidskeplighet’ eller ‘vetenskapsfientlighet’ till de som är kritiska till GMO. Inte särskilt konstruktivt.
Fakta, bred konsekvensanalys och sansad diskussion efterlyses.
Fast de flesta argument som framförts i debatten har varit just vidskepliga och vetenskapsfientliga så det är svårt att ta GMO-kritik på allvar.
Undrade just när du skulle dyka upp, eftersom du synts i princip i varje kommentarstråd jag läst på ämnet.
Då vet jag att piken gick fram. Tack för mig.
Det är lite intressant att du ”vet” eftersom sådan ”kunskap” verkar vara temat för debatten. Istället för att dela ut pikar kanske du skulle vilja bidra med en konkret åsikt istället. Är du för ett forskningsförbud på GMO? Tycker du att Piratpartiet ska stå för en försiktighetsprincip jämtemot ny teknik eller är vi framtidspositiva och gillar ny teknik (som Internet)? Frågan du ska ställa dig är varför åsikterna i debatt artikeln över huvudtaget uppfattas som främmande.
Vad Piratpartiet gör intresserar mig enbart som utomstående, för tillfället.
Det är två diskussioner:
Den ena handlar om forskning. Där lutar jag åt det håll som förespråkar mer fri och oberoende forskning. Massor av det. Det är tack vare hinder för oberoende forskning diskussion två blir problematisk när det gäller till exempel GMO.
Diskussion två handlar nämligen om den praktiska tillämpningen av forskningsresultaten. Vad vi anser är minimikrav på granskning och konsekvensanalys, och vem som bör utföra dessa. Där lutar jag åt en rätt hög nivå på kraven.
Att du inte godkänner dem gör de inte till vidskepliga eller teknikfientliga.
Personligen tror jag att du har passerat gränsen mellan ”passionerad” och ”fixerad”, då du alltid tar till en nedlåtande attityd gentemot de som är av en annan åsikt.
Framför allt då du i de flesta andra fall är starkt för demokrati, men i den här frågan helt struntar i att ta vägen via medlemsbeslut för att få din vilja fram.
Det är uppenbart att du tycker det är lättare att attackera mig som person istället för mina argument. Du har farit lite som en jojo mellan piratpartiet och libdem och nu har du nyligen hoppat av igen. Du borde lugna ner dig och tänka igenom dina åsikter och ställningstaganden och agera mer långsiktigt. Annars finns risk för att ditt öknamn besannas.
1. Den som försöker ge mig öknamn är nog bara du, de flesta andra inom PP och medborgarrättsrörelsen vet att det är en utomordentligt dålig idé.
2. Ditt påstående att jag hoppar mellan partier är en direkt lögn.
Men helt i stil med dina andra halmgubbar.
Detta ihop gör att jag nu vet att jag gjorde rätt, för du och jag kan aldrig samexistera i ett parti, skillnaden mellan oss är helt enkelt avgrundsdjup.
Jag gillar demokrati, du gör det inte.
Kan bara hålla med Björn, till sådär 110%. :-)
Svåra och intressanta frågor.
Det märkliga med den tekniska utvecklingen är att den gör rätt tvära kast ibland.
NASA forskade t.ex. på material att klä in rymdfarkoster med, som skulle minimera friktionen mot luften, och därmed temperaturen på den återvändande farkosten vid inträdet i atmosfären.
Now, rymdforskning anses ofta som lite världsfrånvänt eftersom en kan anse att det finns mer jordnära saker att lägga pengarna.
Sen var det något ljushuvud som kom på att materialet i fråga kanske skulle vara lämpligt att placera i en stekpanna.
Japp, jag pratar om teflon. Och nope, teflonet har inte löst världssvälten, men det var mest ett exempel på hur teknik kan få oanade tillämpningar.
Så, förbjuda eller inte, och i så fall vad?
Jag fick en gång se forskningsresultat som fåtts fram genom att genomföra plågsamma experiment på människor. Det ställer en del etiska frågor; är det ok att använda resultat som tillkommit på det viset?
Men det är en annan fråga. Jag tycker det är rimligt att, i vårt eget land, begränsa forskningen till att gälla sådant som vi lagligen kan få nytta av. Att modifiera fågelinfluensavirus så att det blir luftburet är klart tveksamt i det avseendet, eftersom Genevekonventionen förbjuder biologisk krigföring, och det är väl det enda användningsområde man kan föreställa sig?
Men å andra sidan, om nu någon annan har tagit reda på hur det kan gå till, är det då ok att publicera det? Ja, säger jag. När kunskapen en gång är framtagen är det bara de som vill utnyttja kunskapen till sin fördel, som tjänar på att den hålls hemlig.
Detta kan förefalla något motsägelsefullt, men det är mina fem cent.
Just det där med att modifiera fågelinfluensa handlade väl om att studera smittspridning och söka ett vaccin preventivt OM viruset skulle mutera i den riktningen?
Bra exempel på tillfällen när forskning behöver regleras, hursomhelst, för att undvika oönskade sidoeffekter eller att kortsiktiga ekonomiska intressen lockar någon att göra något idiotiskt.
Ju närmare total fuckup de möjliga konsekvenserna ligger, desto hårdare reglering, typ?
Du kan reglera forskning lika lite som du kan reglera fildelning. Det du har att välja på är om du vill ha dold forskning eller öppen forskning. I det senare fallet så kan till och med vetenskapsfientliga politiker göra en konsekvensbedömning influerat av kunskap men i det senare faller blir de träffade av skenande snälltåg när verkligheten springer ifatt dem.
Glömde: Du kan däremot reglera den gemensamma marknaden eftersom regeringen styr det monetära monopolet och polisen.
Bara en liten rättelse: Teflon togs inte fram av NASA forskare utan det upptäcktes vid ett försök att ta fram ett nytt köldmedium. En av de första storskaliga användningsområden var i anläggning för uran-anrikning under Manhattanprojektet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Teflon#History
Poängen kvarstår, men för att förhindra mytbildning och för att rätt ska vara rätt. ;)
All ny kunskap är i teorin bra och vi har etiska rådet som ansvarar för att den forsknings som sker sker på ett bra sätt. Denna metod för att på så sätt se till att forskning sker med etik verkar vara mycket allmänt accepterad i dagens samhälle.
När det gäller tillämpning av nya ämnen så har vi i vår histora otaliga gånger sett hur de har lett till svåra skador. Freon, DDT, svavel, neurosedyn eller varför inte svininfluensavaccinet. Många av de skador vi i samhället har kan ofta härledas till något vi människor gör eller har infört i vårt eget kretslopp.
Därmed så bör man i tillämpning av ny teknik som har okända konsekvenser faktiskt vara extremt återhållsam att generellt använda tekniken – och detta är speciellt viktigt då det inte finns någon egentlig samhällsnytta av att använda tekniken.
”Det känns också självklart, som pirat, att vi inte ska vara rädda för ny teknik, men inte heller acceptera bruk av den som går emot grundläggande demokratiska värderingar. Eller som riskerar att allvarligt skada människor på andra sätt.”
Här talar du emot dig själv. I grundläggande demokratiska värderingar ingår även upphovsmannens lagliga rätt att ta betalt, både enligt den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och enligt rådande lag. Att använda teknik för att bryta mot dessa rättigheter går alltså både emot grundläggande demokratiska värderingar och skadar människor.
@nejtillpirater:
Jag inser att du drar den slutsatsen, eftersom du anser att de nuvarande oproportionerliga upphovsrättsreglerna tjänar samhällets bästa även fastän vi gått över till den digitala tidsåldern.
Vi pirater tycker däremot annorlunda i den frågan. Vi tycker att upphovsrättslagstiftningen behöver reformeras och att det ligger i såväl samhällets som enskildas intresse. Även kulturskapare tjänar på en upphovsrätt som är utformad så att den kan vinna legitimitet hos allmänheten.
Men jag inser att vi gör olika bedömningar av sakfrågan.
Vad anser du annars om risker kring ny teknik, vad gäller exempelvis atomenergi eller GMO-grödor? Alltså själva temat för blogginlägget.
Bra Björn, och off topic nejtillpirater.
Pratade med en växtforskare idag om det och han var rätt less på debatten. GMO kan användas till så många olika saker. Det man kan säga är att genmodifiering är en teknik. I normal växtförädling har man korsat växter med olika önskade egenskaper på ett tidsödande och slumpmässigt sätt. Med sekvenserade gener kan man ta två olika växter och jämföra deras egenskaper och titta på skillnaderna i generna. Någon av skillnaderna är den egenskap man vill åt. På så sätt kan man lättare skapa en planta med större rotsystem som tål torka bättre, eller en planta med mindre rotsystem som då får större frukter. Sen testodlar man det som vanligt i en 15 år för att se så man inte fått fel egenskaper med i korsningen… Det är en snabbare variant av normal växtförädling.
Sen finns de här andra mer udda experimenten med självlysande grisar och fiskgener i växter, men där kan man inte alls på samma sätt förutspå konsekvenserna av korsningarna.
Påståendet att gener mixade från en gren av livsträdet, skulle vara mycket svårare att begripa än när de mixas från olika grenar är dåligt underbyggt och verkar bortse från hur snarlikt allt liv fungerar på jorden. Framför allt förklarar du inte /på vilket sätt/ empirisk forskning försvåras utav att djurgener blandas med växter, jämfört med att växtgener blandas med växtgener.
Återigen så känner jag mig motiverad att prata om bio-konservatism vs bio-liberalism.
Det är klart att det finns risker med ny teknik, problemet är ju att man inte kan förutse allt som skulle kunna inträffa. Man får väl försöka att ställa höga krav på säkerhet kring forskning och användning av tekniken.
När det gäller GMO så är det visserligen så att naturen genmanipulerar hela tiden men problemet är ju att när människan hjälper till så kan det gå väldigt fort och det kan vara svårt att överblicka konsekvenserna. Jag är i grunden för GMO men man måste vara väldigt försiktig, har man otur kan ju nya livsformer helt slå ut andra, utrota hela arter, orsaka massvält osv. Får mig att komma ihåg myxomatosis som jag läste om i engelskaundervisningen i skolan för typ 30 år sedan. Nipe borde läsa på lite om riskerna också, all form av ”remix” är inte något positivt, det kan faktiskt också gå åt h:vete om man har otur.
Det är sant att endast de mest värdefulla verktygen är kraftfulla nog att göra någon som helst skillnad på mänskligt välstånd. Värt risken?
Kanske. Men det bästa man kan göra är nog att se till att befolkningen inte växer utan snarare minskar. Då räcker resurserna bättre till alla och vi slipper nya miljökatastrofer orsakade av människan.
Det ska jag ta ställning till när du föreslår några konkreta åtgärder mot befolkningsökning. Stabiliseringen kanske? Licens? Skattebestraffning om mer än ett barn föds?
En komplex frågeställning som rent politiskt sönderfaller i några olika grundfrågor:
a) Ska forskning alls regleras lagstiftningsmässigt?
- Ja, fast väldigt försiktigt. Etiska nämnder som ifrågasätter sånt som uppenbarligen innebär stora risker eller där nyttan med forskningen inte tillnärmelsevis uppväger riskerna verkar vara en bra sak. I vårt totala kommunikationssamhälle kanske det är bättre att låta bli att skaffa kunskap som är uppenbart farlig, eftersom den med säkerhet kommer att läcka ut. Detta är ett moraliskt dilemma som även den enskilde forskaren måste ta ställning till. Som forskare måste man räkna med att allt man kommer fram till kommer att finnas tillgängligt för ALLA, ingenting går att hemlighålla nån längre stund.
b) Ska vi ha någon styrning av vilka områden vi ska inrikta offentligt finansierad forskning på?
- Ja, det är väl rimligt, i vart fall när det gäller sånt som inte är grundforskning. Det går att spendera oändligt med pengar på forskning om man vill, det outforskade är oändligt i alla riktningar, men vi har inte råd att på en gång utforska alla dessa. Alltså måste vi prioritera, och det är en politisk fråga vilka riktningar vi som samhälle vill använda skattepengarna till att utforska. Men för att veta vilken potential som finns måste vi också ha en god grundforskning där vi söker kunskap för kunskapens egen skull.
c) Den kunskap vi hittar, ska den hemlighållas, eller ska den publiceras?
- Som huvudregel ska den publiceras. Kunskap, precis som information, läcker alltid ut och sprids, och den som tillräckligt gärna vill ha kunskapen kan alltid skaffa sig den ändå. Kunskap som är farlig i orätta händer hamnar alltid där ändå, förr eller senare, och när den gör det så är det bättre att den är allmänt känd så att fler kan fundera över hur riskerna med den kan hanteras. Undantaget är möjligen att man ibland kanske ska avvakta ett tag om man ser möjligheter att forska fram något som minskar riskerna med de ”farliga” resultaten så att man kan neutralisera faran på samma gång.
Fördelen med att inte hemlighålla eller begränsa rätten att använda kunskap är att man tar bort ”hastighetsbegränsningen” på innovationer, eftersom det redan från dag 1 blir möjligt att bygga vidare på den kända kunskapen istället för att vänta in att den ska bli tillåten att använda pga patent och liknande.
d) Ska all kunskap få tillämpas praktiskt?
-Nej, inte om man inte med tillräckligt stor säkerhet kan vara säker på att den faktiskt är någorlunda riskfri, och en sån bedömning måste göras på vetenskapliga grunder med en hög grand av konsensus bland opartiska bedömare.
Klokt skrivet. Svårt att argumentera emot.
Man kan ju t.ex. läsa om kollodialtsilver, som Big Pharma & c.o. ständigt slår ner på men i slutändan inte kan trycka ner helt o hållet. Att man inte vill att folk ska börja ta kollodialtsilver är för att det inte går att ta patent på det, trots alla positiva egenskaper som det har för vår kropp när och om vi blir sjuka.
Just nu är vi på väg in i en återvändsgränd med t.ex. antibiotikan, här kan detta silver vara till nytta, men ingen nämner det. Myndigheterna som känner till det borde ju vara eld o lågor över detta, det hade hjälpt på många plan, men inget hörs.
Vi har LCHF, som man inte tar i med tång, men LCHF är godkänt av socialstyrelsen sen 2008, men istället väljer man att operera magsäckar med ganska hög risk för svåra komplikationer resten av livet eller t.ex. att man dör strax efter operationen. Men LCHF har ingen dött av, dom flesta blir friskare av det, många diabetiker kan minska eller helt upphöra med sin medicinering, men etablissemanget i samarbete med diverse industrigrenar motsätter sig detta.
Forskning behöver vi, men hur?
Jörgen L, bra skrivet!
Jag har hört att förutom kollodialt silver så har även ormolja fantastiska egenskaper!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Snake_oil
Angående det här med risker:
Man glömmer lätt vad som är syftet med tekniken, att göra det bättre för oss människor (eller, det är kanske inte alltid så?) Jag tycker man generellt sett ska arbeta för att minimera risker, då det sällan är värt att någon dör för ny teknik skull.
Försiktighetsprincipen är klok, men den måste användas konsekvent.
Vad gäller t.ex. kärnkraft så medför det vissa risker, dessa måste ställas mot riskerna med alternativa kraftverkstyper och man måste se till vilka större samhällseffekter de medför.
Det vore synd om man bromsade teknikutvecklingen för mycket också, då skulle ju färre människor få ta del av framstegen och därmed leva sämre liv. En ny medicin är aldrig helt säker, samtidigt är någon som är svårt sjuk självklart villig att ta en större risk om det innebär en chans att bli frisk. Man måste hitta en rimlig balans.
Sen kan man fråga sig om det enda målet med livet är att vara så trygg och säker som möjligt, det är onekligen något som är viktigt för många, men visst finns det värden som kan uppväga risk också. En frisk och vacker natur, bekvämlighet, m.m, saker som leder till ett rikare och mer meningsfullt liv. Vi tar en risk varje dag vi går över gatan eller sätter oss i bilen. Det är farligt att leva, tydligen tycker vi att det är värt det, även om det så klart vore bra om vi kunde minska riskerna.
Det är svårt att ge ett enkelt svar tycker jag, men helhetssyn och försiktighetsprincip, ”bra konsekvensanalys” som Beelzebjörn säger, tror jag är viktigt.