Jag var ganska sen att haka på den politiska bloggosfären. Visst hade jag väl varit inne och nosat lite på en del bloggar, men det var först när Henrik Alexandersson (HAX) publicerade listan på de 103 FRA-avlyssnade svenskarna som jag blev intresserad på allvar.

På den tiden var HAX en obunden liberal bloggare, och eftersom det tilltalade mig blev hans blogg den första politiska blogg som jag började läsa regelbundet.

Vartefter som jag tog in mer och mer information från bloggosfären utökades min aptit på bloggar, och jag började följa Rick Falkvinge, Mark Klamberg, Enligt min humla och en del andra bloggar. Alltmer hamnade jag på Piratbloggar.

Jag fick upp ett hett politiskt spår, kan man säga, och valde att ta ställning för Piratpartiet.

Så blev jag en Piratpartistisk bloggare.

Tillsammans med andra pirater har jag lagt den politiska höger-vänster-skalan bakom mig. Jag känner en oerhörd stolthet över partiets tvärpolitiska profil

(Något som rentav utmynnat i en motion till partiets vårmöte om att anta humanism som politisk ideologi. En motion som uppenbarligen har ett enormt starkt stöd bland medlemmarna, även om det återstår att se om den når upp till de nödvändiga 75 % av rösterna.)

Piratpartiet är en tvärpolitisk succé. Som Rick Falkvinge uttryckt det så har vi allt från anarkokommuister till ultrakapitalister i våra led. Och allt mittemellan.

I vårt hittills enda succéval – EU-parlamentsvalet 2009 – tog vi röster från hela den politiska skalan.

Eftersom ganska många av de tongivande piratpartistiska bloggarna ursprungligen är liberaler, är det lätt att glömma bort det starka stöd vi har från den politiska vänstern (och från miljöpartister).

Amelia Andersdotter – med en bakgrund i den utomparlamentariska vänstern – har gjort ett djupt intryck på många Pirater, och fick en stor mängd personkryss i EU-valet. Hon är vår andre EU-parlamentariker, vid sidan av den f.d. folkpartisten Christian Engström.

Internetinovatören Peter Sunde, en av medgrundarna till The Pirate Bay, har också varit en förebild för många pirater. Intressant nog har han tagit ställning som Miljöpartist. Han har även en stark vurm för vänstern.

Vänsterpartisten Erik Josefsson jobbar för Piratpartiet i Bryssel, och skriver initierat om informationspolitik på sin blogg.

Det var en Socialdemokrat – Erik Laakso – som inför riksdagsvalet i höstas propagerade för kamrat 2,5 %. Ett initiativ som gick ut på att Socialdemokrater skulle rösta på Piratpartiet, få in partiet i riksdagen och därmed få upp frågorna på bordet.

Flera Pirater har lyft fram (vänsterinriktade) Feministiskt initiativs Internetpolitik som ett föredöme.

Det finns många fler exempel…

Rent allmänt tvingas jag konstatera att vi har våra närmaste bundsförvanter i våra kärnfrågor hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilket tär på stoltheten för en liberal som mig…

Min respekt för HAX har varit orubbat stor. Han har en osviklig näsa för intressanta ämnen, kärnfulla analyser och ett effektivt sätt att uttrycka sig på.

Därför blev jag mycket glad när HAX deklarerade att han stödde Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2009.

Därefter har han gjort ett bra jobb som Christian Engströms anställde lokalassistent vid vårt kontor i Bryssel.

Nu till problemet.

Henrik Alexandersson har en enormt stark profil som liberal debattör. Det är ingen tillfällighet, eftersom den mannen i princip lever och andas för liberalismen.

Jag upplever inte att HAX värnar om Piratpartiets tvärpolitiska profil. Istället har jag en stark misstanke om att han vill kapa partiet och slå det samman i en slags symbios med det nystartade Liberaldemokraterna.

Henrik Alexandersson
- En tvärpolitisk hjälte?

HAX har ingen delaktighet i Piratpartiets inre liv. Han är inte medveten om hur vår organisation fungerar, och hans kontaktytor gentemot våra lokala funktionärer och engagerade medlemmar är i princip lika med noll.

Det är egenskaper som är helt väsentliga för en styrelsemedlem. Vi behöver inte fler styrelsemedlemmar som sitter i elfenbenstorn utan kontakt med medlemmarna.

Men knäckfrågan är ändå HAX allt annat än neutrala förhållande till Liberaldemokraterna, som riskerar att utlösa allvarliga konflikter i vårt parti. Tyvärr har HAX inte förmåga att skilja mellan sina egna åsikter och vad som är Piratpartiets bästa.

Ett exempel är den uppräkning av partier som han kan tänka sig att Piratpartiet samarbetar med. Det är sannerligen talande! Två starka potentiella samarbetspartner lyser med sin frånvaro, nämligen Miljöpartiet och Feministiskt initiativ.

”Man skulle löst kunna diskutera olika former av valsamverkan till exempel med Klassiskt Liberala Partiet, Junilistan, Liberaldemokraterna eller (c) under en ny ledare.” (Länk.)

Värt att nämna är att Klassiska Liberala Partiet bara fick några hundra röster i senaste riksdagsvalet.

I samband med motionen om att anta humanism som Piratpartiets ideologiska ståndpunkt, har en del medlemmar protesterat mot att man inte kan ändra politisk ideologi hur som helst (trots att motionen är ett försök att fånga upp den piratska ideologi som redan manifesterat sig). Hur mycket starkare interna spänningar går vi inte emot om HAX och Christian Engström (som redan närmat sig Liberaldemokraterna) skulle få för sig att egenmäktigt söka en symbios med ett uppblåst pajasinitiativ som Liberaldemokraterna. (Förhoppningsvis kan de hyfsa till sig i framtiden, och jag är inte den som utesluter samarbete med någon part utom Sverigedemokraterna.)

Det finns en hel del förhoppningar på HAX. I kommentarsfältet på hans blogg kommer följande synpunkter fram:

”Sanningen är följande. PP kan motarbeta Hax och gå under eller släppa fram honom i styrelsen och låta honom göra om PP till ett Libertarianskt parti tillsammans med Andra inflytelserika pirater som vill samma sak.

Det spelar dock ingen roll vad PP gör, för Hax och hans Liberaldemokrat vänner kommer ändå att skapa ett nytt parti när PP skutan har sjunkit.”

…och…

”Hax: Kan du ge ett klart besked om huruvida du stöder ett samgående mellan PP och L eller ej?

Om du kandiderar till styrelsen borde du kunna ge svar på en sådan fråga.

Det är rätt ofta som företrädare för LD menar att du stödjer ett samgående (det brukar användas som argument för att man skall stödja denna linje på årsmötet). Det vore värdefullt om vi kunde få denna sak ur världen.”

…och…

”Och en till sak jag funderar över är vad alla dessa personer, som tycker att CE, Rick och HAX är fantastiska kompetenta människor som tydligen ska inneha alla positioner i toppen av partiet, tycker att de gör i styrelsen som är så pass bra? Eller i HAX fall vad han kan bidra med? Vet ni hur arbetet är i styrelsen? Har ni koll på vad styrelsen ens gör? Vad har CE och Rick gjort i styrelsen som gör att de är ovärderliga och vad kan kampanj-HAX göra som är så ovärderligt?

Är det att PP ska bli liberaldemokrater som är det ovärderliga?”

Vi har äntligen börjat få en del struktur på Piratpartiets interna liv och arbetssätt, och vi har en ny partiledning som verkligen blickar framåt. Att i det läget gå mot en symbios med ett sådant kaos som Liberaldemokraterna verkar vara, tror jag skulle leda till allvarlig skada för vårt parti. Det skulle inte förvåna mig om flera av våra styrelsemedlemmar, som står upp för Piratpartiets tvärpolitiska profil, skulle känna sig tvingade att lämna sina poster.

Jag har kontakt med ett flertal av de högt rankade kandidaterna till det styrelseval som strax ska inledas, likväl som med ett antal av de nuvarande styrelseledamöterna, som anser att det skulle vara en allvarlig skada för partiet om HAX valdes in i styrelsen. Det är en känslig fråga att skriva om, men jag tar smällen…

Det bär mig emot att skriva detta blogginlägg, eftersom jag respekterar såväl HAX som CE.

Men det kan inte hjälpas. Om man känner röklukt har man ett ansvar för att varna för en potentiell brand.

Valet till Piratpartiets styrelse denna vår, kan visa sig vara ett ödesval för vårt parti. Ett vägval om huruvida partiet ska fortsätta att bejaka sitt tvärpolitiska ursprung eller utvecklas till att bli ett renodlat liberalt parti. Jag tycker att det är olyckligt om en sådan fråga avgörs genom vilka personer som väljs in i partistyrelsen. Därför är det önskvärt att medlemmarna är medvetna om den risken.

Jag tror att det vore extremt olyckligt och skadligt för vårt parti att välja in HAX i styrelsen, och där ge honom en plattform för att driva en egen agenda. För jag är inte så naiv att jag tvekar om att han skulle göra detta.

Jag var ganska sen att haka på den politiska bloggosfären. Visst hade jag väl varit inne och nosat lite på en del bloggar, men det var först när Henrik Alexandersson...